Martinus Sak har ju nu hamnat i rättstvister med enorma krav på ekonomiska skadestånd från Martinus Institut (MI). Man kommunicerar med sin omgivning genom advokater istället för sakliga konfliktlösande samtal. Man spelar hasard, ikke med sina egna pengar ur egen ficka, utan generösa gåvogivares. Man samtalar inför domstol istället för att försöka att samarbeta med ideellt arbetande informatörer av kosmologin. Man kan inte se dessa frivilliga non-profit-aktiva individer som resurser, utan ser dem istället som fiender och stämmer dem inför det nu gällande lag- och rättsystem. Men var det den rätta vägen?
Vem är det egentligen som är de stora vinnarna i denna process? Innan pengarna rinner ut i Öresund, som er är slutmålet för dem, tar de först vägen genom advokaternas redan välfyllda fickor. Man låter andliga ting hamna i dueller med spetsfundiga jordiska materiella advokater som inte förstår ett dyft om viktigheten att bevara de heliga orden obesudlade i Martinus skrifter.
"Det er jo noget underligt noget at skulle føre retssager om åndelige ting. Vi skal jo gå foran med, hvad der skal gøres.” Säger Martinus i ett rådsmøde 1980.
Man jonglerar med stora skadesståndsbelopp som riskerar att 4 personer måste lämna hus och hem för de i sin tur däremot måste betala från sina egna fickor. Man dräper deras sinneslugn och existentiella rätt att leva i trygghet. Så man bör nog ställa sig frågan vem det är som ägnar sig åt röveri/tyveri!
Martinus har genomskådat dessa rövarmetoder och ville inte att hans sak någonsin skulle hamna i rätten och i dansen kring guldkalven.
Han tar upp dessa frågor i sin artikel
Den dräpande övertron — människans värsta fiende K 2/12 (se dansk version lidt længere nede):
Varför spelar pengar och ekonomi en sådan förskräcklig, dräpande roll i människornas liv? Har inte jakten på pengar blivit så primär i människornas dagliga liv, så att det har blivit en överdimensionerad livsbetingelse för de flesta människor att tillägna sig dessa? Sker det inte en mängd uppenbara och kamouflerade rövarmetoder för att just få tag på dessa? Är det inte därför advokater och andra jurister kan leva högt och flott? Lever inte dessa väsen av att reda upp spetsfundiga metoder för att komma underfund med andra människors listigt uttänkta eller lika spetsfundiga metoder, genom vilka de på oberättigat sätt har tillägnat sig värden, som tillhörde nästan? Och låter de sig inte likaså i hög grad betalas för att finna metoder, genom vilka en bedragare kan försvara sitt bedrägeri inför rätten som en fullständigt reell och ärlig handling? Kan inte advokater lika väl lejas av bedragaren som av den bedragne? Och försvarar inte bedragarens advokat lika hårdnackat sin klient som den bedragnes advokat? Och har inte livet blivit just så komplicerat och dess lagar så invecklade, att den vanliga människan inte kan begripa det dagliga livets förpliktelser utan hjälp av jurister. Ja, inte ens plikten att betala skatt till staten kan människorna klara själva. Även staten har blivit så raffinerad i sina krav på medborgarnas pengar, att den också har kommit ända ut i det spetsfundiga för att kunna få fatt i medborgarnas pengar med en någorlunda snygg motivering. Hela tillvaron är således i själva verket en dans kring guldkalven.
Her den danske version fra Kosmos 02 2002 med titlen
Den dræbende overtro - Menneskets værste fjende, som kan hentes i sin helhed på martinus-webcenter.dk/bibliografi:
Hvorfor spiller penge og økonomi en
så skrækkelig, dræbende rolle i menneskenes
liv? - Er jagten på penge
ikke blevet så primær i menneskenes
daglige liv, så det er blevet en overdimensioneret
livsbetingelse for de fleste
mennesker at tilegne sig disse? - Foregår
der ikke et væld af åbenlyse og
camouflerede røverimetoder for netop
at få fat på disse? - Er det ikke derfor,
at sagførere og andre jurister kan leve
højt og flot? - Lever disse væsener ikke
af at udrede spidsfindige metoder til
at finde ud af andre menneskers snildt
udtænkte eller lige så spidsfindige
metoder, ved hvilke de på uberettiget
måde har tilegnet sig værdier, der tilhørte
næsten? - Og lader de sig ikke i
lige så høj grad betale for at finde metoder,
ved hvilke en bedrager kan forsvare
sit bedrageri over for retten som
en fuldstændig reel og ærlig handling?
- Kan sagførere ikke lige så godt lejes
af bedrageren som af den bedragne? -
Og forsvarer ikke bedragerens sagfører
lige så hårdnakket sin klient som den
bedragnes sagfører? - Og er livet ikke
netop blevet så kompliceret og dets love
så indviklede, at det almindelige menneske
ikke kan finde ud af det daglige
livs forpligtelser uden ved hjælp af
jurister. Ja, ikke engang skattepligten
til staten kan menneskene selv klare.
Også staten er blevet så raffineret i sine
krav til borgernes penge, at også den er
kommet helt ud i det spidsfindige for at
kunne få fat i borgernes penge under en
nogenlunde pæn begrundelse. Hele tilværelsen
er således i virkeligheden en
dans om guldkalven.
Idag är Martinus verk överlämnad till advokaters kunskaper att finna ut spetsfyndigheter och genom sådana dueller avgöra vem som är ”bedragare” och vem som inte är det av MI eller ”fyrklövern”, som båda anser sig ha rätt i sakfrågan. De juridiskt kunniga behöver ju varken ta moralen till sin hjälp, inte heller ha kunskap om kosmiska lagar eller ha mer intuition än andra människor. Den advokat som är mest övertygande och kan peka på flest jordiska lagar, som redan kan vara föråldrade, vinner tvisten åt sin guldkalv som de sedan kan mjölka på stora arvoden.
För i vissa situationer är det så att domarens egna kunskaper och erfarenheter är det som avgör utgången i målet, t.ex. i fråga om bevisvärdering eller vid bedömning av straffvärdet, och hur kan man då mena att domaren ska kunna vara neutral eller objektiv? Trots att neutralitet/objektivitet anses vara en självklarhet i det svenska och danska rättsväsendet är det inte självklart att det överhuvudtaget existerar människor som kan vara objektiva.
Många domar baseras på domarens empati, intuition och känsla, det vet även juridikstuderanden. Och om man läser LB noga så vet man att både med empatin och intuitionen är det lite si och så med i dagens samhälle. Ja, det är något som är en bristvara idag hos de flesta, för annars skulle de kosmiska glimtarna vara oräkneliga idag. Och med empati menas inlevelseförmåga i en annan människas upplevelse och sådant får man bara genom att själv ha upplevt liknande saker dvs. att man så att säga har ”trampat omkring i den andra människans skor en längre tid”. Endast genom eget lidande uppstår empatin och förståelsen för andras situation. Men MI utandas kyla, ovilja till samarbete och oförsonlighet.
Och det verkar ju som om även Försynen motarbetar dem genom att hela tiden sätta käppar i hjulet och de stora snabba ekonomiska vinsterna lyser med sin närvaro. Är det därför man nu på MI börjat sälja ut fem sommarhus och mark? Börjar gåvopengarna sina i kassakistan? Är konkursen och ättestupan/afgrunden nära förestående?
Marja Silverfall - 22. februar 2019
